Svensk Fågeltaxering

Svensk Fågeltaxering i Lund övervakar förändringar i det svenska fågelbeståndets storlek sedan 50 år tillbaka. Både frivilliga och kunninga ornitologer räknar antalet fåglar på mer än tusen lokaler runt om i Sverige. Räkningarna utförs på samma sätt varje år, vilket innebär att man kan jämföra hur antalet fåglar av olika arter förändras mellan åren. Utifrån detta kan sedan forskarna med inventeringsunderlaget som stöd, se vad som händer i fågelfaunan och i slutänden dra slutsatser om vilka faktorer som påverkat förändringarna.

Svensk Fågeltaxering har i sin metodik delat upp inhämtande av data i följande delprogram:
standardrutter, sommarpunktrutter, vinterpunktrutter, kustfågelrutor, nattrutter, sjöfågelrutter under häckningstid, och sjöfågel höst och vinter.

På grund av att olika arter har olika vanor och olika dygnsrytmer kan inte varje enskilt delprogram täcka in alla arter och artgrupper. Men genom de olika delprogrammen får man med de allra flesta häckande svenska arter. De enda som inte kommer med är de extremt sällsynta arterna (t.ex. blåstjärt, myrspov).

För dessa är observationerna alldeles för få för att man ska få statistiskt godtagbara resultat. Men sådana arter har man relativt bra koll på via andra källor. Det kanske viktigaste i miljöövervakningen är ändå att få en god uppföljning av vanliga och relativt vanliga fågelarter. Det är populationsförändringar för sådana arter som ger tydliga indikationer på allvarliga förändringar i miljön.

Projektet drivs av Biologiska institutionen, Lunds universitet, som en del i Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas miljöövervakningsprogram. Svensk Fågeltaxering är den svenska representanten i det europeiska nätverket för fågelövervakning (EBCC).

Svensk fågeltaxering bygger helt på de fantastiska insatser som görs av kunniga fågelskådare runt om i landet, och huvudsakligen som ideella insatser.

Idag deltar ca. 500 personer varje år. Men det finns utrymme för fler. Ju fler som deltar, desto bättre och säkrare blir resultaten. Den som känner igen våra fåglar till utseende och läte är välkommen att delta. Att noggrant och systematiskt följa fågellivet på detta sätt är roligt, spännande och lärorikt. Dessutom gör man en insats för övervakningen av vår fågelfauna!

 

Prova gärna! Du kommer att uppleva ett nytt, annorlunda och jättekul sätt att skåda fågel.

Inventering av fåglar på ett systematiskt sätt utgör grunden för den så kallade ”rödlistan”, som SLU Artdatabanken uppdaterar vart 5:e år. Den presenteras tillsammans med Naturvårdsverket.

Det är alltså alla inventerares insatser som är viktiga i sammanhanget.