Skadade och sjuka fåglar

ÅOF har begränsad möjlighet att ta hand om skadade eller sjuka fåglar för rehabilitering. Vi har en ansvarig rovfågelveterinär kopplad till föreningen. I regel är det allmänheten som rapporterar om fynd av skadade fåglar men vi får även rapporter via polis och räddningstjänst.

Skadorna kan vara av många olika slag. Vanligast är ving- och benbrott samt, på mindre fåglar, skador orsakade av katt. Är det ett brott på vinge eller ben eller annan större skada blir det röntgen hos veterinär och om det då bedöms att den skadade kan bli helt återställd blir det rehabilitering. 

Alla fåglar som är statens vilt (fiskgjuse, bivråk, tornuggla, hökuggla, berguv, fjälluggla, lappuggla, slaguggla, rördrom, lunnefågel, salskrake, svarthalsad dopping, skärfläcka, gråspett, vitryggig hackspett, mellanspett, kungsfiskare, blåkråka, härfågel, sommargylling, fjällgås, skräntärna, svarttärna, storkar, örnar, glador, falkar och kärrhökar.) rapporteras till polismyndigheten.

Att tänka på innan Du tar hand om en fågelunge

 

1. Fågelungen skall aldrig betraktas som övergiven om inte mamman påträffats död.

2. Misstänks en fågelunge eller fågelkull vara övergiven skall den övervakas på håll – långt håll – och under många timmar för att konstatera att den inte matas. Har du inte tid, så betrakta den inte som övergiven.

3. Alla vilda djur har en ägare – vanligen är denne jakträttsinnehavaren. Att ta hem levande eller döda djur kan betraktas som tjuvjakt.

4. Vilda djur får inte tas om hand mer än 48 timmar. Dessa kan vara förödande för en unge, om du saknar kunskap.
 

5. Tänk på att föräldrarna är bäst på att föda upp sina ungar. I vissa fall duger dock fosterföräldrar.

6. Om Du är tveksam, tag alltid kontakt med någon som kunnig innan Du tar in en unge som Du tror är övergiven.

7. Fler djurungar dör varje år på grund av missriktad djurvänlighet än på grund av att folk låtit bli att ingripa.

8. Tron att djurungar som rörts av människor inte accepteras av sina föräldrar är felaktig.