Åtgärder mot eldöd

De faror som fåglarna utsätts för i elnätet är dels påflygning av ledningar (ofta med strömgenomgång som följd) och att fåglar sätter sig i transformatorer eller i stolptoppar och kortsluter ledningarna och dödas. De stora problemen utgör de ledningar som finns i mellanspänningsintervallet 10-60 kV framför allt 10-40 kV.

En art som är speciellt utsatt är berguv där mycket av den positiva utveckling av uvstammen i Sverige som skett efter olika utplanteringsprojekt/räddningsprojekt från 1980-talet framåt nu har avstannat och vänts till en negativ trend igen. Där är strömgenomgång genom kontakt med transformatorer och stolptoppar den dominerande orsaken till dödlighet. Problemen med påflygningar och eldöd finns inskrivna i några olika nationella åtgärdsprogram t.ex. för havsörn och kungsörn. Enstaka bolag kan göra punktinsatser och åtgärda någon ledning eller transformator efter att fåglar förolyckas och någon ideell fågelskyddsförening har tryckt på och krävt detta. Mycket mer skulle behöva göras från elbolag eller nätägare för det finns stora vinster både vad gäller driftsäkerhet och ekonomi.

Det som sedan har gått i rätt riktning är ju att allt flera elledningar börjar grävas ner eller bytas ut mot isolerad BLL-ledning. Detta är till följd av stormen Gudrun i januari 2005 där incitamentet är att det blir dyrt för elbolagen om deras konsumenter är utan elektricitet under längre perioder. Orsaken till åtgärderna görs således av ekonomisk vinning och inte på grund av naturvårdsskäl. I Tyskland däremot är det inskrivet i lagstiftningen att fåglar inte får dödas i ellnätet. Där införde myndigheten i april 2002 en ny riktlinje i lagstiftningen (§ 41) som säger att:

”Nyuppförda ledningsstolpar och annan teknisk utrustning måste konstrueras för att utesluta möjligheten att fåglar dödas genom strömgenomgång. Åtgärder för att minska riskerna för fågeldöd måste genomföras på befintliga ledningsstolpar och annan teknisk utrustning på linjer med 10-60 kV inom den närmaste 10-årsperioden.”

ÅOF har tagit fram en policy för utformandet av elledningar som vi hänvisar till i våra kontakter med elbolagen. Den kan laddas ner här:

ÅOFs policy för kraftledningar och fågelskydd.

När Botnianbanan byggdes hade ÅOF ett samarbete med Banverket och Botniabanan angående att konstruera en elsäker järnväg för fåglar. En artikel från Gråspetten nr 4/2006 presenterar detta jobb. Den kan laddas ner här:

Artikel om ÅOFs arbete tillsammans med Botniabanan.

Vad göra för att minimera risken för eldöd i luftledningar?

Det allra bästa är att gräva ner ledningar i marken. Då finns inga risker med eldöd för fåglar. Om det inte är ett alternativ så är ÅOFs åsikt att alla nya luftledningar i 10-40kVs nätet i landskapet ska byggas med isolerad luftledning BLL/BLX eller Alus. Även att gamla luftledningar som går genom känsliga områden för berguv, kungsörn m.fl. arter ska ersättas med BLL/BLX ledning eller att isolerskydd sätts över ledningen vid stolptopparna.

BLL/BLX-ledning

Isolerad luftledningar kan användas i 10-52 kVs nätet. Ledningen förhindrar att fåglar som sätter sig på stolptoppar kan kortsluta mellan ledningarna. Användning av dessa ledningar ökar dessutom driftsäkerheten och livslängden hos ledningen genom att den belagda ledningen minskar risken för korrosion samt att ledningen klarar av att träd som faller över ledningen inte direkt kortsluter ledningen eftersom det isolerade höljet skyddar.

Stolputformningen är viktig

Ledningar i späningsintervallet 10-52 kVs intervallet byggs bäst med enkelstolpar med isolerade ledningar BLL/BLX. På fotot till höger ses två sådana ledningar med isolerad ledning.

Ledningar med högre spänning som den till vänster i bilden på 130 kV har oftast portalstolpar med nedhängande kedjeislolatorer och är inget problem för fåglar vad gäller elolyckor.

Det är mycket bättre att ledningar orienteras horsiontellt i stället för vertikalt för det minskar barriäreffekten och risken för kollision med fåglar.

Isolerskydd

Om inte isolerad ledning kan användas kan ledningsskydd sättas över ledningen vid varje stolpe enligt bilden till höger. Detta gör att fåglar med långa vingspann inte kan kortsluta mellan blanktrådsledningen om de sätter sig i en stolptopp.

Huven Uven med isolerade nerslackar på stolptransformatorer

Stolptransformatorer utgör ett stort hot mot uvar, ugglor och rovfåglar. Här är det viktigt att använda isolerskyddet Huven-Uven samt isolerad BLL/BLX-ledning på nerslackarna från stolpen till transformatorn.

Vad göra för att minimera risken för fågelkollisioner med luftledningar?

En annan betydande risk för skador på större fåglar är påflygningsrisken. När ledningar anordnas vertikalställda, minskar behovet av breda ledningsgator, men exponering av hindrande linor vid förbipassage för fåglar ökar. Problematiken kan till viss del lösas med montering av fågelavvisare som gör att inflygande fåglar lättare uppmärksammar hindret och kan parera mot kollision. Nedan ses ett exempel med en monterad fågelavisare kallad “Fire-Fly”.